Kara-Beldyr ligger i den östra delen av det orogena bältet Altai-Sayan, samt i det västra segmentet av det Mongol-Okhotska bältet. Fyndigheten är belägen i de höglänta delarna av Jenisejfloden på mellan 1 050-1 750 meters höjd över havet.
Licensområdet Kara-Beldyr

Kara-Beldyrs guldmalmfält identifierades 1988 genom geologisk kartering i skala 1:50 000. Strukturgeologin spelar huvudrollen för kontroll, distribution samt lokalisering av mineraliseringarna. Guldmineraliseringen är förknippad med kvartsdioriter. Intensiv postmagmatisk aktivitet har lett till bildandet av mineraliserade skarn i tektoniskt försvagade zoner, samt diorit-beresiter med intrusiv och åderinsprängd mineralisering inom dioritmassivet.

Mineraliseringen är genetiskt hydrotermal och medeldjup. Två mineralogiska typer identifierades: guld-skarn och guld-beresit. De malmförande bergarterna utgörs av hydrotermalt omvandlade skarn i det förra fallet, samt metasomatiter (beresiter, beresitiserade bergarter) i kvartsdioriter vad gäller det senare fallet. Mineraliseringen gynnas i zoner med stora förkastningar som löper i nordostlig riktning, och är bäst i områden där dessa förkastningar skär tektoniska sprickbildningar i nordvästlig riktning. Inom dessa knutar bildas linjära stockverksliknande metasomatiska malmzoner. Den största malmförande zonen är upp till 2,3 km i längdriktningen, och har en bredd av 100-400m. Gordejevskoje- och Ezenfyndigheten har identifierats inom denna zon.

Gordejevskojefyndigheten består av guld-beresit. I Gordejevskoje-fyndigheten har sju guldmalmkroppar idebtifierats. De är 80–180m långa, 1–16m breda samt innehåller guldhalter upp till 18 g/t. Ytmalmen är oxiderad. Oxidationszonen är tydligt urskiljbar till ett djup av 40m, samt fragmentarisk till ett djup av 85m.

De primära malmerna utgörs av pyrit, kopparkis, zinkblände, blyglans, arsenikkis, enargit, arsenoferrit samt ibland av falerts och vismutmineraler. Fritt guld observeras endast i kvartsgångar och ådringar, i form av enskilda korn som, inte överstige storleken 0,5 mm samt i form av mikroskopiska utfällningar inuti och kring pyritkorn.

I Ezenfyndigheten förekommer guld-beresit och guld-skarnmineraliseringar tillsammans. Guldskarnsmineralisering utgörs av ett område av mineraliserat granat-skarn. Malmmineraliseringen kontrolleras av en lokal zon med intensiv tektonisk aktivitet samt kataklastisk förändring. Den totala mängden metalliska mineraler uppgår till 10-15 %. Solitt guld förekommer i polerade utsnitt och tungmineralfraktioner. Det förekommer där i storlekar från några hundradels mm upp till 0,5 mm, samt i olika former och i små sprickor i mineraler såsom limonit samt malakit. De mest lovande objekten i Ezenområdet utgörs av beresit-guldmineraliserade kroppar. Guldhalterna i mineraliserade beresiter kan uppgå till 34,3 g/t i den centrala delen av området. Den rumsliga och genetiska kombinationen av de två mineraliseringstyperna, samt deras lokalisering inom en och samma malmkontrollerande struktur, gör det möjligt att värdera dem som ett enda guldprojekt. I Ezenfyndigheten har två guld- och två guld-kopparmalmkroppar identifierats som är , upp till 100m långa, 7m breda och med guldhalter upp till 9,5 g/t.